tisdag 26 mars 2013

Cirkeln

-->
Skriftlig bok redovisning: Cirkeln av Ellen Ingarsson

Jag har läst Cirkeln som är skriven av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren och nominerades till Augustpriset i ungdomskategorin 2011. De skrev om ungdomar eftersom de tycker att de har väldigt bra kontakt med sina inre ungdomar.  De älskar att skriva om just skräck, fantasy och tonårsskildringar. Mats föddes i Södertälje och jobbade på Scania tills han började skriva sin första roman, Orent. Då insåg han att det var mycket roligare än det mesta andra. Sara föddes 1980 och jobbade tidigare som manusförfattare.

Boken utspelar sig på 2000-talet och det är mellan dagen då skolan börjar och till den slutar, alltså nästan under ett år. Den handlar om 7 ungdomar, Minoo, Rebecka, Vanessa, Linnea, Ida, Anna-Karin och Elias, som inte är ett dugg lika och börjar i samma klass på gymnasiet. Minoo är väldigt bra i skolan, Rebecka var en helt vanlig elev tills hon blev ihop med skolans snyggaste kille, Vanessa festar och dricker hela tiden och är ihop med en kille som är mycket äldre och Linnea är tuff, klär sig alltid i svart och skolkar ibland. Ida är en riktig fjortis och går alltid runt med sina kompisar Evelina och Felicia och tror att hon äger hela skolan, Anna-Karin blev mobbad i sin förra skola så hon hade alltid låg profil och Elias var ihop med Linnea och var precis likadan som henne. De bor i Engelsfors som är en liten by utanför Stockholm. Staden är helt ”död” och ingen vill bo där. En dag tar Elias självmord i skolan men det är inte va han själv vill utan det är en röst av en demon som kommer upp i hans huvud. Den tvingar honom göra saker som han inte vill och det slutade med att han krossade spegeln på en av skoltoaletterna, tog en glasbit och skar ett djupt sår i handleden så det såg ut som han hade tagit självmord (detta hände på första sidan, man kommer snabbt in i boken!). Natten efter mordet kunde ingen av dessa sex som var kvar heller styra sina egna kroppar utan de tvingades att gå till den övergivna folkparken i Engelsfors. När de kom fram mötte de skolans vaktmästare som var där för att möta ”den utvalda”, han trodde att det bara skulle vara en person. Då fick de reda på att de var utvalda och att skolan var ondskans plats, de hade magiska krafter och att världen vilade i deras händer. Efter den kvällen blev ingenting som vanligt. Under tiden i boken övar de mycket på att behärska sina olika krafter och bekämpa ondskan. Boken är fylld av olycklig kärlek, demoner, magi, och mycket mer.

Budskapet med boken var att det är lättare om man arbetar i en grupp istället för att göra något enskilt inte ge upp utan bara fortsätta kämpa tills man har klarat sitt mål, hur svårt det än är eftersom någonstans i mitten gav Anna-Karin upp efter att hennes morfar skadades illa av en ladugårds brand som startades av de onda demonerna. Hon ville inte att något sådant skulle hända igen så hon slutade gå på mötena de hade och blev den gamla vanliga Anna-Karin igen. Efter att de andra hade tvingat henne att hjälpa de så lyckades de vinna över de onda demonerna.

Här är ett stycke ur boken där Anna-Karin nästan blir mördad av rösten som dödade Elias. Rösten står i kursivstil.
”Hennes hand sträcks ut och tar ett fast grepp om den största kniven. Det känns konstigt att se sin hand som om den tillhör någon annan.
Var inte orolig. Du kommer inte att känna någon smärta.
Handen vinklas så att knivsudden riktas mot hennes hals. Hon får syn på morfars hus utanför fönstret. Morfar finns. Morfar älskar henne. Hon förtjänar inte det här. Knivsudden snuddar vid den mjuka huden på halsen. Anna-Karin börjar spjärna emot. On kan känna halspulsådern slå mot knivsudden. Gränsen mellan liv och död är millimetertunn.
Du är ensam Anna-Karin. Varför ska du fortsätta leva? Du är värd bättre.
Men hon lyssnar inte längre. Hon kan inte lämna morfar. Hon är inte svag längre. Hon har mer makt än den här fega skiten som inte ens vågar visa sig för sina offer.”

Denna bok var mycket bättre än alla andra böcker jag har läst, vissa är så dåliga att jag inte ens orkar läsa ut de. Den förra boken jag läste hette Tordyveln flyger i skymningen och den var också riktigt bra. Skillnaden mellan dessa böcker är att Cirkeln är mycket mindre verklig eftersom den handlar om personer som har olika krafter men ”Tordyveln” var inte heller jätteverklig.

Jag tycker att boken är väldigt bra och ska läsa del 2: eld. Boken var mycket spännande och det hände nästan alltid något. Jag rekommenderar verkligen till att läsa den.

1 kommentar:

  1. Jag har hört flera redovisningar om denna bok och alla brukar tycka att den är bra. Du beskriver så att man blir sugen på att läsa den
    /Malin

    SvaraRadera